Ja nu börjar hösten bli ett faktum. Bönderna har börjat tröska, tidiga träd har börjat skifta färg och kaninerna har påbörjat vinterpälssättningen. Jag, som säkerligen många andra, känner mig rätt snuvad på sommaren. Jag tycker den mest bjudit på regn och tråkväder. De fina dagarna kan man ju nästan räkna på sina tio fingrar. :( Trist när man nu vart mammaledig och allt och faktiskt kunnat njuta av värmen. När man går i kokheta grisstallar önskar man inget hellre än svalare dagar. ;)

 

Men men så är det.

Casper sussar så sött i vagnen så jag gick ut nyss och gosade lite med kaninerna. Saga var lite smått skärrad över tröskan som brummade här utanför så passade på att gosa lite med henne. Stampe & Lillan brydde sig inte så mycket.

Ja Lillan är ju dålig i magen igen. Tycker hon är jätteslö, söker kontakt osv. Jag var ju och hämtade sånt där critical care till henne. Det gjorde inte så mycket skillnad tycker jag. Men jag kör på med det ett tag till. Jag är rädd för att ta beslutet att låta henne somna in. Hon verkar inte så glad längre.. men jag är tacksam att hon fortfarande äter osv. Jaja..

 

Nu ska jag ta tag i köket. Inte städat undan efter lunchen ännu. Jag är så himla sugen på att baka syltsnittar till älskling. Men jag har inte nog med florsocker. Bad honom köpa hem det om han inte skulle tröska i eftermiddag.

Annars får det väl bli något annat. :)

 

Hej så länge!