30 november | en bra dag

Jag mår okej. Jag är trasig, men jag mår okej. Idag är en bra dag.
Var jätteskönt att komma tillbaka till jobbet. Fått röra på mig! Fått bli skitig och gosat med mina grisar. Ja, idag mår jag bra. Saknar honom som fan, men jag tvingas gå vidare. Jag måste leva.
Jag ska följa en god väns råd, att hitta mig själv igen. Time to let go. Och ja, det känns okej. :)
Jag kommer spilla tårar, hat och förtvivlan. Men jag måste, jag måste vakna. Från allt.

På jobbet har vi legat och krälat i slaktsvinstallet och avelsgodkännt gyltor. Det är det tråkigaste som finns! Men det är såå skönt att få det gjort. Nu är det ett bra tag tills nästa grupp ska kollas.
Spenderade resten av eftermiddagen att flytta om djur. Hann inte klart, så får bli prio ett imorgon. :)

Hade dessutom en sugga som skulle grisa 7/12 som kastade idag. Så hon fick bli amma åt elva pellegrisar. Såklart låg hon ihjäl den största och finaste av dem. Suck. Dumma mamma!

Just ja, haft en praktikant från kvinnersta med mig idag. Daniel heter han. Går på kvinnersta. :) Han tyckte vi hade det slitigt med våra grisar då han fick raka i slaktstallet där vi kollat gyltorna = skitigt!. ;) Hihi, lite får dem väl tåla. hehe.

Nä nu ska jag duscha av mig dagens gris
och sen pyssla med mina djur.
// Emma


29 november | jag förstår inte

Här sitter jag. Ensam igen. Inte hängt med på vad som hände igentligen. Jag kom liksom i kläm.
Mina känslor verkar inte spela roll längre. Vet inte ens om allt var på rikigt. Drömde jag allting? Jag vet inte längre. Men här sitter jag, eller ja jag & jag. Jag vet inte vem jag är längre. Jag har tappat bort mig själv. Igen?

Hur kunde du göra såhär mot mig? Hur kan du låsa mig ute? Betydde jag så lite?
Jag kommer nog aldrig få några svar. Du tog mitt hjärta, gav det en massa hopp, slängde det sedan på marken och stampade på det. Trots allt jag berättat för dig.
Du såg hur trasig jag var! och nu har du gjort det tusen gånger värre. Inte ens ett svar kan jag få.
Jag känner mig frukatnsvärt lurad & utnyttjad. Amare an odisse? Ja vad vill du själv?

Jag fanns där. Men det räckte visst inte. Dög väl inte.
Vafan vet jag för du säger ju inget!
Är det av ren grymhet du väljer att utsätta mig för det här? Det får din "förklaring" att verka rätt luddig i mina öron..

Har iallafall pysslat med mina underbara djur idag.
Kaninerna & råttorna har fått nystädade burar, kaninerna har fått vara ute i snön och katterna har fått en ny kattlåda.
Var nämligen till marieberg och umgick med Ida en sväng.
Strax innan det var Bina & Olovia här. Underbart att få träffa er tjejer. Saknat er!

Nästa helg blir det ev att åka och hälsa på en shiba-uppfödare för framtida planer.

Ska dessutom se till att få flytta från kumla. Vill bort härifrån. Typ nu.
Hoppas mina planer kan få slå in. Skulle vara fantastisk och lämna all skit bakom sig.

// Emma


23 november | i minnet

Jag vet att folk just nu sitter och väntar på ett inlägg. Har ingen lust att skriva. Sitter i egna tankar och funderingar och såklart leder det tillbaka till gamla tider. Tider som jag önskar jag kunde få tillbaka. Det är så mycket jag skulle velat göra om, eller få ogjort. Tiden rinner iväg, och jag står stilla.

Allt är så splittrat.
// Emma


* bild på mig & Aegir, som jag sitter och saknar något fruktansvärt *


21 november | idol på besök

Godmorgon gott folk. Ny dag, nya tag. Eller vad säger man?
Kommit hem från jobbet för en stund sen. Fick hjälp av Anders så det gick väldigt fort idag. Klar på knappt 2,5h.
När jag kom hem överaskade jag hjärtat med frukost på sängen. Nu sitter jag här nyduschad och ska försöka ta tag i lite städning. Suck, alltid denna städning. Tänk om den kunde göra sig själv. Det vore fruktansvärt skönt.
Sen senare idag får vi väl se om den blir en tripp in till Örebro och hälsa på några kompisar. :)

Igår så tänkte jag & älskling lyxa till det och åkte till marieberg för att käka lite thai-buffé. Uppäckte att det var himla mycket folk när vi kom det. Fattade inte riktigt varför tills vi stötte på hans syrra maria. idolerna skulle ju sjunga där. Haha, så typiskt oss. Noll koll. Så medan vi satt och käka fick vi höra på Linda Varg, Alice och vad alla nu heter. :) Bilden nedan bevisar det hela. ;)

Efter att vi käkat följde vi med maria som skulle shoppa något att ha på sig till kvällen. In o ut i diverse butiker. VI stötte också på Suzzie & Karl. Kul och träffas. :) Fick nästan skäll för jag bloggar för sällan. ;) Så hoppas du blir nöjd nu Suzzie att jag faktiskt bloggar. ;)

Ha det bra i snöslasket allesammans!
// Emma


18 november | eko-grisar

Vilken dag! Helt slut i både kropp och knopp.
Theresa vart sjuker idag så blev ensam. INgen fara med det, men det skulle skickas 175st smågrisar idag och hade noll koll vilka som skulle åka och inte åka. Som tur är fick jag hjälp av Elly större delen av dagen. Annars hade nog min hjärna kokat över. ;)

När vi i godan ro lastar djur så upptäcker transportören  att han lastat fel så fick lasta av en bunt grisar på plattan igen. Ingen skada skedd utan vi stängde igen plattan och gick in för att plocka ut de sista grisarna. Plötsligt sticker en andfådd rörmockare in huvudet och halvskriker att det är grisar överallt. WHAT?! Haha, synen som möter mig ser ni nedan. ;) Då hade ett trettiotal smågrisar hittat en glipa mellen ena ytterväggen och en halmbal på våran provisoriska utlastning. Så ja, vi ovh några snickare fick valla grisar en stund. ;) De var tillomed in i nya stallet och kika. xD En av byggarna blev lite snopen när en gris knallade förbi. ;)
Men det var ingen fara, gick lugnt och sansat till och jag tror bara grisarna ville leka eko-grisar ett tag. ;) Hihi

På eftermiddagen satt jag i en intervju med en kvinna från arbetsförmedlingen. Ska vara med i någon form av webb-tidning där jag preseterar grisyrket lite. höhö. Kan bli intressant. ;)

Nu på kvällen har hjärtat äntligen kommit hem. Mysigt!
Så nu ska jag gå och pussa på honom. :)
// Emma


17 november | årets första rimfrost

Hörrni vad vackert det har vart ute idag. Tycker verkligen rimfrost är så himla fint. Allt blir så tyst och stilla och framförallt ljust! Det behövs verkligen nu när dagarna bara blir kortare och kortare för var dag som går. Nu är det mörkt när jag kommer till jobbet och istort sätt mörkt när jag åker hem. Gilllar det inte. Blir så trött.
Men men, hellre frost eller lite snö så det inte blir så grått ovh trist. Eller vad tycker ni? :)

Men åter till mitt liv då. Jobbat idag efter ledigheten. Skönt att kastas tillbaka till verkligheten faktiskt och träffa mina grisar. :)
Vart inslängd på personalmöte med våran rådgivare och chefen idag. Varken jag eller theresa visste om det så blev lite oplanerat sådär. Slutade med att vi satt och prata i 5h! Ojoj, men skönt att reda upp lite saker. Hm.
Sen hade vi lite snack om den nya produktionen osv. Blir bara mer och mer exalterad! Ska bli så spännade! :D

Men nu skriker magen efter mat. Mår fortfarande illa av penicillinet och magen är paj, men är glad att aptiten finns kvar. :) Saknar hjärtat så det gör ont. Fick ett sånt gulligt sms imorse att jag satt och log fånigt hela frukosten. hihi. Hörs imorgon förhoppningsvis!
// Emma


16 november | inte som planerat

Blir tokig!
Hela min dag gick i stöpet, och vet ni varför? JO, min bilnyckel är spårlöst försvunnen! Letat som en idiot men den behagar inte att komma fram. Fanfanfan. Jag som skulle till travbanan för att träffa Ida samt fotografera lite. Men nejdå det ville sig inte. Dessutom måste jag ta mig till maxi för att handla frukost till mig & Theresa så vi har något att äta imorgon. Skit! Pappa skulle dyka upp med extranyckeln här framåt kvällen. Så typiskt!

Så dagen har spenderats hemma. Letat nyckel samt letat efter dne där motivationen att städa. Har ett berg av disk att ta hand om men kommer alltid på annat jag behöver göra istället för att ta itu med den. Som att titta på film tillexempel. hehe. Sånt kan vara nog viktigt i min lilla värld. ;)

La mig i soffan förut och tittade på världens finaste film. Nämligen Hachiko a dog's story. Filmen är baserad på en sann berättelse och den får det att skära i bröstet. Så sorlig! Verkligen sevärd! Inte bara för hundälskare.
Så den rekomenderar jag varmt. Men varnar känsliga. Tårar kan vara en biverkning. ;)

Så ja, det var min dag hittills.
Älskling har farit iväg på jobb nu. Ända tills leksand. Så tomt utan honom.
Igår så bjöd han upp till dans och slutade med att vi dansa lambada i 1,5h.
"Lambada är en snabb, sensuell brasiliansk dans för par eller grupper" Så jävla kul! hihi.
Han är bra min karl, som får mig att dansa. ;)

Så kan jag meddela att min tand knappt känns längre. Därimot så har jag börjat må väldigt illa. Tror det kan vara en biverkning på penicillinet. Inte ett dugg roligt. Inget smakar gott idag. :( Inte roligt.
Men imorgon ska jag jobba igen. Efter sex dagars ledighet ska det bli skönt att komma igång igen faktiskt. Får ju inte slöa till. ;) Dessutom går dagarna lite fortare tills hjärtat kommer hem igen.

Ha det så bra allesammans och önska mig lycka till med att hitta den förbannade nyckeln, som med säkerhet kommer fram 2sek efter att pappa vart här med extranyckeln.
// Emma



15 november | lite frånvarande

Hej allesammans.
Vet att jag är väldigt dålig på att blogga numera. Ingen lust alls faktiskt eftersom jag inte vet vad jag ska skriva om. Så intressant är inte min vardag. Fast läser man igenom folks bloggar så handlar det ju igentligen om just ingenting utan bara olika människors "tråkiga" vardag. Men är folk intresserade av vad man ätit till lunch, vad man tänkt köpa sig för kläder, eller vilka man ska träffa i helgen så får man väl försöka blogga lite ändå. ;) Någon gång kanske min blogganda kommer tillbaka. :)

Mitt liv just nu då, i november 2010. Ja ni, allt rullar på. Har vart ledig sen förra onsdagen. Åkte i samma veva på en krånglande visdomstand som slutande med en penicillinkur på 10dagar. Aldrig haft sådan tandvärk. Käka minst åtta värktabletter om dagen för att ens kunna vara som en människa. Nu har smärtan tack och lov avtagit och jag är på bättringsvägen. Tur det, för imorgon ska jag jobba igen.

Men dagarna fylls av kärlek och mys från min fina karl som bjudit mig på både mat, blommor (som han bundit själv) & ett fint smycke. Alla säger "det trodde jag aldrig", och vet ni vad? Inte jag heller, men är så förbannat lycklig att det blev vi. Känner mig otroligt uppskattad och är så glad över att ha någon som är ärlig och går att prata med. Känns så himla rätt allting. Det kan ingen ta ifrån oss.

Annars rullar allt på, katterna växwer så det knakar. River lägenheten i ena stunden för att i nästa vräka ut sig snarkande i soffan. Våra små pojkar. :) Idag har de fått varsitt halsband.
Just nu är de höga på kattmynta som vi smort in nya klösbrädan med. Haha, första gången jag sett effekten av kattmynta. Sweet. ;)

DE andra djuren mår bra de med. Råttorna är ett år nu, har igentligen inte tid för dem så känner sig någon maad att ta över dem plus bur så säg till. Helt gratis.
Kaninerna är mest inomhus nu. Så blött och trist väder ute. Dock skuttar de omkring lite här inne, speciellt Stampe eftersom Lillan är lite blyg för katterna. Stampe hugger ifrån när de är för jobbiga. ;)

Kan dra upp massa saker som hänt sen jag skrev sist. Krogrunda med hjärtat, Ida & några av mickes kompisar. Resa till stockholm m familjen. Firmafest mm. Listan kan göras lång men orkar ärligt talat inte.
Ska nu tillbringa kvällen med älskling. Han ska åka till leksand imorgon på jobb. Trist!
Men ger ju bra pengar i slutänden. :)

Ha det bra folket!
// Emma


4 november | tunga tankar i mitt inre

Varför är det så mycket lättare att se de negativa tingen i äns liv, när de igentligen är så mycket färre än de tingen som är bra?

Jag har det bra. Allt är inte perfekt, men jag har ett jobb där jag trivs och får hålla på med det jag vill, egen lägenhet, en ny kärlek jag vill bygga något med, mina djur, otroliga  vänner och såklart en stöttande familj.

Men när den där förbannade sorgen över Puke slår till slås allt bort under mina fötter som om någon nyss puttat mig ut för ett stup och jag bara faller och faller. "minns det som var bra" säger dem. Hur fan ska jag kunnde göra det? Då saknar jag det bara ännu mer. Vi var ett, jag & min pålle. Allt var klart, han skulle ju bli min. Vi skulle bli något. Hur kunde allt bli så jävla fel?! Så egoistiskt. Kommer aldrig förlåta mig själv för sveket. Spelar ingen roll vad alla säger. Ansvaret låg hos mig, det var jag som svek min bästa vän. Det var inte bara en häst.. han var en själsfrände.

Efter sju månader är det inte ett dugg lättare. Snarare värre. Hur orkar man? Hur släpper man taget om något så stort? Jag klarar tydligen inte det här själv. Hjälp mig ..


2 november | allt om inget

Hej gott folk.
Sitter här med sjuhelvetes mensvärkt. VAD har vi tjejer gjort för ont för att behöva utstå detta?! Fast ioförsig får vi vara med om det fantastika som det faktiskt är att få bära fram ett nytt liv inom oss. Så igentligen så ska man inte klaga, men inte kul att ha ont. :( Förr när jag käka p-piller hade jag aldrig ont, men nu.. nu jävlar. Suck.

Igår kväll somnade jag klockan nio. Skönt som fan att få sova ut. Så nu är jag ritkigt pigg för att ha jobbat hela dagen.
Var ganska lugnt i BB, bara fyra suggor som grisat. Dock hade en dragit på sig en rejäl juverinflammation. Kraken hade nästan 40 graders feber och mådde inte alls bra. Hoppas febern har gett med sig lite imorgon.

På eftermiddagen så satte Theresa och jag igång med att godkänna gyltor. 150st småtjejer att gå igenom. Det är bland det träligaste som finns! Kräla omkring på alla fyra i slaktsvinstallet och räkna spenar och kontrollerna extriör. BLÄ! Men men bara att tugga sig igenom det. SKönt att få det överstökat. På torsdag ska vi kastrera. Inte kul det heller .. höhö vad negativ jag är. ;)

Men nu ska jag inte tråka ut er mer!
Tjing!
// Emma


1 november | trött tröttare tröttast

Seriöst. Hela min kropp skriker SOV! Varenda liten cell vill lägga sig ner och domna bort x atal timmar. Phu.. helt slutkörd. Hm, konstigt igentligen.
Har dessutom fortfarande sjukt ont i nacke, axlar & rygg. Inte alls roligt. :( När jag kommer hem på kvällarna är jag så stel & öm att jag knappt orkar sitta. Förlåt, men måste få klaga av mig lite. :(

Men jobbat som vanligt, idag var det iallafall inte tio suggor som grisat när jag kom som igår utan idag var det bara sex. ;) Så jävla mycket smågrisar. haha, de flesta ligger med 12-13 och fler blir det. ;) Tur att några bara fått sex - sju så jag kna flytta runt lite smågrisar till andra mammor.

Fick också sådär fint o´ch härligt beröm för att jag är så duktig på gården. Det liksom värmer ända in i själen att höra. Älskar mitt jobb, trots att det är tungt, skitigt och krävande. <3

Nä nu ska jag vila min kropp.
Lägga mig i soffan & sakna älskling.
// Emma


RSS 2.0