Selma är hemma! Så nu vet alla det. :) Hon satt frusen och hungrig här utanför framåt eftermiddagen. Var dökelig och mammig hela kvällen. ;) Idag har hon vart ute några gånger, men har nöjt sig med 10-20min åt gången innan hon satt skrikandes på trappen och ville in.

 

Men gud vilken jobbig dag det varit. Misstolka mig rätt nu, men vissa dagar vill jag inte vara mamma! Casper har gått in i en ny mammig period. Jag får boktavligen inte göra någonting utan att han skriker. Jag ska bara sitta med honom på golvet, bära honom eller sysselsätta honom på annat vis. Jättemysigt den mesta av tiden, men som idag när jag varit nere och fått ont i ännu en visdomstand, ja då kan det vara väldigt energislukande. :(

Det är ju faktiskt inte Caspers fel. Det är en del av hans utveckling bara. :)

 

Mycket handlar om att jag saknar Glenn så fruktansvärt mycket om dagarna just nu. Han tvingas jobba långa dagar, och båda är totalt slut på kvällarna. Det gör så ont i mig att inte få ha tillräckligt med tid tillsammans. Önskar den här jävla hösten bara kunde sammarbeta i 2sek så de blev klara.

Men detta är nog största boven till att jag inte har energi nog till klara av en krävande unge med ett leende på läpparna varje dag. Men det blir bättre, det vet jag.

 

 

Sen till dessa förbannade tänder?! Tanden som spökade förrförra veckan har precis gått över, men nu börjar den på andra sidan käken jäklas! Jag tror jag smäller av.. :'(

 

En positiv sak kan jag bjuda på iallafall. Casper bjöd på sovmorgon imorse. Han vaknade inte fören kvart i nio. Jag är så tacksam att jag har en unge som sover så bra. Lider med alla stackars mammor & pappor som sliter för att få bra sovrutiner. Att man får tilläckligt med sömn gör ju så mycket i vardagen.

 

Men nä, nus ka vi käka.
Sen blir det bonde söker fru. ♥