Gud vad fort det har gått. 5veckor kvar till BF. Det är ju ingenting, ändå känns det som en evighet.
Många komme rnog uppleva detta inlägg som klagomål. Ja det är fantastiskt att få bära fram ett barn, och att det kommer vara värt allt. Men just nu är det jobbigt. För var dag så blir det bara tuffare och tuffare att orka med sig själv. Kan knappt ta på mig trosor, strumpor och byxor längre. Der tar emot och gör faktsikt ont. :( Såklart det bara är att bita ihop, det vet jag.

Allt känns bara lite kämpigt i skrivande stund. Orkeslös och ont lite varstans. Sover dessutom bara sämre och sämre. Inatt har jag vart vaken ett flertal gånger av stickningar & ilningar i höfterna. Varit upp och vankat flera gånger. Orolig över att jobbet kommer bli lidande av att jag sover så pass mycket sämre hela tiden. Suck.

Men jag älskar vår bebis iallafall. Har bara mig själv att skylla ju. :) Men ja, lite kämpigt är det nu, men jag klarar mig. Inte på jakt efter en massa sympati nu. :)
Jag har dock verkligen passerat det där "åh-vad-mysigt-att-vara-gravid-perioden" Nu vill jag bara ha ut vår skatt. <3

Snart kommer iallafall min älskade Glenn hem från jobbet. Vi ska hoppa in i duschen och sen fara till maxi och veckohandla. Dyr vecka eftersom köttfärs och lite kött ska inhandlas. Undrar om min lön kommit in? Hm?
Ikväll hoppas jag på lite soffmys med min livs kärlek.

Hade förresten en jättemysig eftermiddag hemma i sänna igår. :) Rensade ett ton trattisar som syrrorna vart ute och plockat. :) Mysigt när alla sitter ned och rensar och pratar om allt och ingenting. Uppskattat!

Är grymt sugen på att ta en fika någon dag. Någon/några som är på?
Nu ska jag tjocka vidare. Läs om min graviditetsvecka här om i vill.
http://se.babycenter.com/pregnancy/fetaldevelopment/34weeks/
Kram Emma